Kär i livet (in words)

Kom på att jag egentligen inte behöver säga någonting om sommaren.
Mina vänner (och ibland jag) har redan sagt det åt mig.


Här kommer sommaren 2010 - citaten:

Jag hyrde hans ögonblick.
Cecilia menade att säga "Jag hyrde hans lägenhet", men det hade inte varit lika poetiskt.

29 år och seriös. Men sen blir han ju 32 och oseriös igen.
Jag filosoferar om män.

Winnie the poo likes the number two.
Tina is on fire. Sommarens gapskratt.



Flygkristen.
Märit analyserar mig väl.

Det är ganska jobbigt att få onda ögat av någon som är dvärg.
Moa. Har ingen aning om vad vi pratade om.

Förlåt, herr pygmé.
Fortsättning på ovanstående konversation.

Jag: Jag heter nåt som rimmar på mera.
Full kille: Amanda?
Jag försöker vara lite rolig klockan tre på natten i Umeå, men hissen gick inte ända upp.

Följ u-svängen.
Jag hör fel på Umeå flygplats.

Använd min livmoder gärna eller vägen dit.
Fröken S har träffat mannen i sitt liv.

Själv till barkostnadspris.
Freuidiansk felsägning av mig.

Snigelkott.
Det äckligaste djuren av dem alla. Haha!

Det här var en bra historia. Nån sa nåt om nån, nån gång.
Peter med viss ironi när Jeanna aldrig kommer till någon poäng



Jag är pensionär då har nån tid att gå in till stan.
Mary-Loo pratar om något på Koriander toalett.

Så långt hår kan inte Terminator ha.
Några killar kommenterar Sarah Jessica Parker och Sex & the citys filmaffisch.

Du är snygg och du är rolig. Jag är som en liten fe som går runt och säger hej.
Mary-Loo om hur social hon var på McDonald's.

Bredbar internet.
Josse avslöjar den senaste tekniken.

Brukar det inte heta att om man ler så blir man glad? Jag tror jag tar en treo istället.
Jeanna är bitter på jobbet.

Bartender (om innehållet i en drink): Det är honung och syra... bla bla bla...
Jag (till killen bredvid mig): Vad sa han?
Killen bredvid mig (översätter): Det är sprit.
Avdelning: Rakt på sak.

18-åring på krogen: Jag känner igen dig.
Jeanna: Jag kanske var din fröken på dagis.
Miss J är trött på lammkött.

Det finns Shrek och kommissarie Späck. Den andra är inte tecknad utan med riktiga människor.
En mamma förklarar bioutbudet för sina barn.

Tvärtomsyfte.
Ida filosoferar.



Vi dricker av er sprit. Ni dricker av vår... Men inte allt.
Kille på Way out west styr upp det.

Dvärgen? Jag tyckte du sa svettväggen.
Tina hör galet.

Aj och sen blödde det.
Miss L berättar hur det går till.

XX: Du ser skeptisk ut...
NN: Nej, jag kliar mig bara på hakan.
Har ingen aning vem/vilka som sagt detta. En söndag så stod det bara i min mobil.

Är man en goding ska man ha en goding.
Från ovanstående kväll. Have no idea.



Köttskiva.
Enligt Märit den nya kräftskivan.

Det är spriten som sjunger.
Citat från Stockholm.

Svenska, engelska och fylla. Vart fan är jag nånstans?
Världens bästa Märit summerar läget.



Tack alla ni som var med och gjorde min sommar!
Utan er hade det inte varit lika roligt...

Kär i livet




Jag har svårt att formulera ord. Kalla det skrivkramp.
Men hur beskriver man den absolut BÄSTA sommaren i hela sitt liv?
Det går nästan inte...
Visst har man förhoppningar varje vår att "till sommaren ska jag göra ditten och datten". "Till sommaren hoppas jag det blir så här". "Det vore roligt om det eller det hände i sommar."

Men om det verkligen gör det?
Om alla ens vildaste drömmar går i uppfyllelse. Och blir överträffade?

Ja, varken hjärnan eller hjärtat pallar med det.
Och att sedan beskriva det i ord för er... det går liksom inte.
Och jag har inte hunnit. För jag har levt livet istället för att blogga om det.

Men jag försöker mig på nån sorts summering:
* Man kan dela upp sommaren i två kategorier: Jobb-mode och fest-mode. Jag har jobbat mer än heltid (och faktiskt fått ut övertid). Och festat like I lived in Umeå igen. Och Umeå-Vera vet vi ju alla att man saknar ständigt. Hon är tillbaks. (Och pratar om sig själv i tredje person. Wierd!) Lärt känna många nya underbara människor. Keepers!
* Två festivaler är avklarade - Putte i Parken i Karlskoga och Way out west i Göteborg. Där jag såg mina stora idoler - The Ark och Håkan. Jag betalade 945 spänn + tågbiljetter för att få höra min favoritlåt Magsikt men tragiskt live. Och det var SÅ värt det! Hade kunnat betala det dubbla.
* Fått höra av två oberoende män att jag är de vackraste/snyggaste de sett. Jag är hellre lättcharmad än tjurskallig har blivit sommarens motto.
* Jag har rest. Om än i Sverige/Norge - Oslo, Umeå, Göteborg och Stockholm. (Och småturer till Grums, Säffle och Karlskoga). Att sista anhalt blev Stockholm och med allt vad det innebar
* Och jag har haft så jävla roligt. Roligt är nästan en underdrift. Skratt och livsglädje bara bubblar inom mig varenda dag.

När jag var 16 år och var på fest hos en klasskompis på våren myntade jag uttrycket "Kär i livet". Tänk att jag var så klok redan då!
Och det bästa är att livet kan fortsätta så här. Om jag vill.
Laddar redan nu för ytterligare en fantastisk helg.
Heja mig!

Seize the day

Okej. Tiden går ruskigt fort.
Detta inlägg har jag tänkt skriva i en veckas tid, men jag hinner inte.
Jag vet inte vad jag gör med min tid.
Det måste ju finnas andra som också har heltidsjobb, men lyckas göra och leva så mycket.
Och jag får också till det ibland.

Sommarens höjdpunkt har hänt.
Livets höjdpunkt.
En av mina topp tre bästa stunder i livet och bästa som hänt mig. (Min utbildning och mina bröder slår väl högre, men det är inte riktigt samma liga)
Jag förstår inte hur jag lyckas.
Ett dygn förra veckan kommer jag minnas för resten av mitt liv.
Såna där stunder man vill stanna i för evigt.
Sånt man trodde bara hände på film och aldrig på riktigt. Aldrig i ens eget liv.
Magiskt, sprudlande, euforiskt.

Och jag är så sjukt nöjd.
Dynglycklig och hög på livet.
(Och nu har jag ändå hunnit komma ner lite grann på jorden)


I still got it.
Och jag ska aldrig mer klaga på nånting mer i hela mitt liv.
Om en negativ tanke eller idé dyker upp i mitt huvud igen, så ska jag tänka tillbaka på det där dygnet - Den 30 juni 2010 och en bit in på den 1 juli 2010.
Herrejävlar!

Och dagens sanning är: Vill man nånting tillräckligt länge så händer det.
Jag bevisar det om och om igen.
Det spelar ingen roll om man vill nåt en livstid eller som nu i två månader.
Jag är fan king of the world!


Annars jobbar jag ihjäl mig (och får tokberöm) och sover alldeles för lite (och förbannar mig själv varenda morgon när jag går upp att jag inte lägger mig tidigare! Damn you night-Vera! Morning-Vera hates you!)

Life is goooood.
Seize the day nu allihopa.
ALLT är möjligt!




Från the magic night. Killen på bilden har absolut ingenting med nånting att göra.




Jag och Mr Filip. Detta hade kunnat vara kvällens höjdpunkt om det hade varit en vanlig kväll i mitt liv. Men nu var det ju inte det. Det var... ja, alldeles, alldeles underbart!

Jag kapitulerar!

Jag brukar drömma ganska knasiga drömmar.
Iförrgår drömde jag att jag inte vill skriva längre. Att jag tappat sugen och inte skulle göra det mer. Vaknade ganska deprimerad, men insåg att det BARA var en dröm. Phew!
Igår försvann min mamma och det var fruktansvärt.
Och inatt slog jag alla rekord - jag drömde att jag och kronprinsessan Victoria skulle gifta oss. Vi var ett par och jag följde med henne nånstans på nåt evenemang och var ackrediterad. Men så fick jag se på en lapp att mitt namn var felstavat och vid mitt yrke stod det "jurnlist".

Jag är sjuk i huvudet. I know.

Men den senaste drömmen säger ganska mycket om mig just nu.
Om ni minns vad jag skrev när förlovningen tillkännagavs för nästan 1½ år sedan så skulle ni väl inte tro på vad jag nu tänker skriva.

Jag har totalt ballat ur.
Jag köper alla tidningar, bilagor och annat läsbart jag kommer åt.
Jag ser alla dokumentärer, intervjuer och Det kungliga bröllopet på SVT.
Idag gick jag upp klockan NIO (ja på morgonen. På LÖRDAGSMORGONEN som annars är helig i mitt sjusovarliv) och tittade på God morgon Sverige och LÖSTE MELODIKRYSSET (jag har blivit min mamma) som sändes direkt från Ockelbo.
Och nu sitter jag bänkad framför tv:n och känner på mig att jag kommer gråta.

Igår såg jag konserten i Konserthuset i Stockholm där Roxette sjöng "She's got the look" som är Victorias favoritlåt. Då blev jag också lite rörd.
Men jag undrar om Håkan kommer sjunga "Magiskt, men tragiskt" på mitt bröllop eller måste man ha blått blod då?

Så jag har släppt alla spärrar och totalt frossar i det kungliga bröllopet.
Jag är fortfarande mot monarki av demokrati, men måste man vara sur och tråkig för det?
Jag har ju alltid varit en fan av dokusåpor och fulkultur och detta är ju som en dygnet runt-såpa om överklassen och jag bara njuter.
Vad ska jag säga till mina barn och barnbarn (om jag får några) om 100 år när de frågar varför jag inte tog chansen att se spektaklet när jag kunde?
"Nej, mormor bojkottade det för att hon var svår".
Aldrig.
På jobbet var det en kvinna som sa när jag erkände allt det här som jag nu erkänner för er: "Men. Du ser inte alls ut att tycka om sånt där."
Nej, jag och mitt knasiga hår ser ut att vara svåra ihop, men vi tycker om schlager (maniskt mycket) och dokusåpablondiner och deckare. Svårare än så är vi inte.
Kronprinsessbröllopet är en historisk händelse som antagligen händer en gång i ens livstid och jag är intresserad av historia och ur en ren journalistisk synvinkel är det kalas med alla skriverier.
Så.
Nu har jag försvarat mig nog.
Nu njuter vi istället.

Länge Leve SVT och Marianne Rundström! (Hon är ett sånt proffs!)
Puss & Kram
Kung Vera av Folket


Umeå Forever




I helgen var jag i Umeå. Älskade Umeå!
Två dygn gick som sagt skitfort, men ack så roligt det var ändå.
På flygbussen till Bromma träffade jag min gamla klassförestådare Hans som på beställning. På TC på lördagen träffade jag min korridorsgranne Greta. Sinnessjukt, men så roligt!
Sen har vi druckit massor med vin, skrattat, pratat gamla minnen, skapat nya oneliners, stött på skäggiga män, blivit kallad bäver och grävling, citerat Smala Sussie på Frasses, lekt Star Wars, Hugobusat och nostalgivandrat i mina gamla neighbourhoods på Ålidhem.
Märit kom på att jag var flygkristen och jag lyckades höra "Följ u-svängen" på flygplatsen hem. Extremt internt, jag vet. Det är svårt att uppleva samma känsla på två dygn som under två år.

Jag saknar er!
Umeå Forever.

      



Världens bästa NH!



Mina gamla hoods.



Världens bästa pizzeria - Ali Baba.



What Umeå is all about.

En nostalgiresa

Imorgon drar jag ÄNTLIGEN tillbaka till Umeå. Där det är som roligast. Eller iaf brukade vara.
De två åren jag pluggade i Umeå (2006-2008) var de absolut roligaste åren i mitt liv. Inte bara fick jag en fick fenomenal utbildning utan för att jag träffade fantastiska människor och livet var en fest.

Så nu är det tillbaks till brottsplatsen och dags att bli riktigt nostalgisk. Tyvärr kommer väl tiden gå alldeles för fort - som alltid när man har roligt.
Mycket har hänt sen vi sågs allihopa. Två har blivit mammor och min singelvapendragare är sambo. Och jag själv har svårt med självrannsakan.



Jag på en korridorsfest på Ålidhem för 100 år sedan.
(Har för mig jag var kär i en man med skägg vid tillfället.)




Kör fortfarande samma pose x antal år senare. Men annars är jag väl mig lik?
(Var dock inte kär i nån skäggig man just när det här kortet är taget)

Lost in Oslo?

Vad fasen har hänt sen sist? När gick jag och blev så upptagen att jag knappt hinner med nånting?
Jag jobbar och jobbar och jobbar och det känns som jag knappt är i min lägenhet.

Men förra helgen var jag i Oslo och hälsade på Mary-Loo. Hur roligt som helst. Där var vi både hög- och lågkulturella (Edvard Munch-museet och Eurovision på tv) samt pratade om sladdriga lår och mellanösternkonflikten.




Lost - mitt älskade Lost - har tagit slut och jag blev riktigt knäckt. En serie som jag verkligen följt slaviskt i sex år och som varit så briljant mystiskt... Det var inget slut! Det var ett icke-slut som jag tvingades komma till freds med.





Och nu måste jag faktiskt lägga mig för att jag är så trött.


Le enkout

Det var väldigt länge sen jag gjorde en enkät, så för att få lite inspiration så tar vi en sån först.
Jag har svarat på exakt samma frågor för FYRA år sedan. Läs vad jag svarade då här.


VAD FÅR DINA ARMHÅR ATT RESA SIG?
När nånting är riktigt fint. På olika sätt. Eller läskiga saker.

VILKEN HISTORISK PERSON IDENTIFIERAR DU DIG MEST MED?
Ingen aning.

VILKEN SIDA TYCKER DU BÄST OM HOS DIG SJÄLV?
Att jag är snäll och rolig mest hela tiden.

...OCH VILKEN TYCKER DU MINST OM?
Att jag är feg ibland och inte säger ifrån när folk är idioter.

VILKET VAR DITT FÖRSTA JOBB?
Sommarjobb på dagis.

DITT LIV HAR HITTILLS VARIT...?
Jävligt bra!

VILKEN ÄR DIN STÖRSTA PRESTATION?
Shit... Min utbildning.

VEM ÄR DIN STÖRSTE FIKTIVE HJÄLTE?
Donnie Darko.

VILKET ÄR DITT MOTTO?
"Det finns inga regler".

VAD HAR DU PÅ NATTDUKSBORDET?
En lampa, klockradio, två böcker, nagelfil och skräp. Typ. Och mobilen.

VAD VILLE DU BLI NÄR DU VAR LITEN?
Brevbärare. Haha!

VILKEN ÄR DEN STÖRSTA PASSIONEN I DITT LIV?
Jämnt skägg mellan skriva å film.

VAD ÄR DET ABSOLUT DUMMASTE DU GJORT?
Samma sak som jag inte skrev förra gången. Och det förblir osagt.

VILKEN ÄR DIN STÖRSTA EXTRAVAGANS?
Lösögonfransar.

NÄR TVIVLAR DU?
I motgångar.

NÄR KÄNNER DU DIG STOLT?
När jag ser mitt namn under en text i tidningen och när det går bra för nära och kära.

VILKEN SKIVA ÄR MEST NÖTT I DIN SAMLING?
Håkan Hellström "Känn ingen sorg för mig Göteborg" 

VAD GÖR DIG FLY FÖRBANNAD?
Orättvisor, homofober å kvinnoförtryck.

VILKET DRAG FÖRAKTAR DU HOS ANDRA?
Översitteri å arrogans.

VAD INSPIRERAR DIG?
Erik Helmersson på TT spektra. Vilken man! Vilken recensent! Jag älskar honom.

OM DU SKULLE ÅTERFÖDAS SOM EN SAK, VAD SKULLE DET VARA?
Jag svarar som förra gången: en penna.

VILKEN ÄR DIN HEMLIGA LAST?
Äh!

VEM VINNER HERRALLSVENSKAN I FOTBOLL?
Ingen aning.

VEM LEVANDE I LIVET ÄR DIN FRÄMSTA FÖREBILD?
Mamma.

OM DU VORE GUD FÖR EN DAG, VAD SKULLE DU ÄNDRA PÅ FÖRST?
Religionerna.

OM DU SKULLE TVINGAS VÄLJA EN NY KARRIÄR, VILKEN SKULLE DET DÅ VARA?
Oj... Nåt inom film.

VAD SKRÄMMER DIG MEST?
Döden, spindlar å spöken.

VILKET ÄR DITT KÄRASTE MINNE?
Omöjligt att välja ett.

VILKET ORD ELLER UTTRYCK ANVÄNDER DU OFTAST?
Det är svårt med självanalys. Ingen aning.

VILKEN ÄR DIN MEST ÄLSKADE SAK?
Min soffa.

NÄR BLEV DU ILLA BEHANDLAD SENAST?
Senast jag kommer ihåg var när jag blev utskälld för att jag var dålig på engelska mitt i natten av någon jag tyckte om. Och jag satt kvar. 

NÄR DU BLIR RIKTIGT SUGEN PÅ NÅGOT, VAD VILL DU HA DÅ?
Trocadero.

VAD TROR DU ÄR DET FÖRSTA ANDRA LÄGGER MÄRKE TILL NÄR DE TRÄFFAR DIG FÖRSTA GÅNGEN?
Mitt knasiga hår.

Min helg som groupie


Jag var gladare vid fototillfället än vad jag såg ut. Promise!



Försökte mig på ett rock n'roll-liv i helgen med allt vad det innebär.
Jag har bytt långa ögonkast med två rockstjärnor. En nationell och en lokal. (I'm on fire!)
Båda med långt hår och skägg. Precis som på specialbeställning.
Men längre än så kom jag inte i min groupiekarriär.
För helgen kommer nämligen gå till historien när jag nästan lyckades styra upp efterfest med den vackraste snyggingen jag någonsin sett, men blev starstruck och gick därifrån. Kalla mig dum för det är precis vad jag var.
Annars var det en fruktansvärt rolig helg.
Superös och lite sömn.
Så mycket ös att jag strax efter midnatt i lördags kastade in handduken och åkte hem och sov i tolv timmar.
Det är orutinerat för en rockstar.

Är också inne i ett jobbstim utan dess like. Har till och med fått ett SCHEMA, vilket är stor lyx för en sån som mig. Så nu kan jag faktiskt lugna ner mig fram till augusti vilket feels good.
Om 3½ vecka åker jag till Oslo och Mary-Loo för att glo på Eurovision och dansa natten lång med norska rockstars. (Går det att köpa dagens Aftonbladet i Norge? Ingen schlager utan Markus Larssons bitska kommentarer) Och sedan ska ett Umeåbesök klämmas in för en nostalgitripp utan dess like med gamla favoriter.

Because I'm worth it




Fick igår en välförtjänt lön. Jag jobbar och jobbar och jobbar, men ser aldrig till några pengar känns det som. Nu får jag äntligen känna mig lite rik igen.
Dock förstår jag inte hur det är möjligt att bränna över en halv lön på ett dygn (räkningar inräknade.)

Hur som helst så är ju mitt hår min borg.
Så igår kostade jag på mig ett frisörschampo + balsam. Har hört så mycket gott om Tresemmé som jag hittade på Konsum för 90 kronor styck. Ett kap för en 900 ml flaska tycker jag.
Ställer mig i kön och när jag ska betala frågar surtanten i kassan med extremt sur och dömande röst:
"Är det verkligen värt det?"

Snacka om serviceminded kassörska, men jag börjar haspla ur mig ett försvarstal:
"Ja, det är ju så stora flaskor och det är ju ett frisörschampo och jag har hört att det ska vara mycket bättre än vanliga märken..."

När jag egentligen skulle ha sagt:
"Men va fan, vill du att jag ska köpa saker i din affär eller ska jag gå till ICA istället?"


Men sånt där kommer jag ju på först efteråt.
Jag är för snäll och trevlig och kommer ha schampo i ett år framöver.

Baren-Vera

Jag brukar ju som ni kanske vet få höra att jag är väldigt lik Big Brother-Kitty.
Eller det epitetet har hon ju nu mer eller mindre tvättat bort, så jag brukar få höra att jag är lik Kitty Jutbring.
Och jag blir ju galet stolt och sträcker lite extra på mig då. Inte för att vara lik henne är någonting jag eftersträvar. Jag blir bara glad för jag tycker hon är så sanslöst snygg, häftig och en bra förebild (både på in- och utsidan.)

Så härom helgen när jag rumblade runt på en av stadens krogar träffade jag några tjejer inne på toaletten som tjatade och tjatade om att de kände igen mig så mycket. Jag tänkte att snart kommer det "Åh, va du är lik Kitty!"
Men istället dök fick jag frågan: 
"Men har inte du varit med i Big Brother?"

Haha, jag kanske sökte en gång i tiden dit när jag inte fattade vilken påverkan dokusåpor har.
Jag nekade och tänkte att tjejerna kanske skulle ge upp sitt fiskande snart.
Ack nej.

Så till slut kan jag inte hejda mig själv utan hör mig själv säga:
"Nej, jag har varit med i Baren..."

Tjejerna blir skitimponerade och fortsätter att peppra mig med frågor:
"Men oj, hur vart det?"
"Vart det inte jobbigt med kamerorna?"
"När var det?"
"Vilka mer var med den säsongen?"


Sen berättar jag följande lilla lögn:
Att jag var med i Baren för sju år sedan och att det var samma säsong som Håkan var med. Han som numera kallas Färjan-Håkan och som bygger bar i Thailand.
Och att man glömde bort kamerorna ganska snabbt.
Och att jag hade helsvart hår då.


Att inte dessa tjejer genomskådade min lögn är helt otroligt och jag vill om ni läser detta be om ursäkt för min mytomani.
Men jag kunde inte hjälpa det när ni propsade på.


Så jag heter numera Baren-Vera och skrattar ihjäl mig.

I wanna dance with somebody

Tre danser jag vill lära mig innan jag dör:



Praise you - Fatboy slim



Thriller - Micheal Jackson





Bad romance - Lady gaga

I feel good!

Häromdagen ploppade en tanke upp i mitt huvudet och en känsla i magen: "Shit, vad lycklig jag är och vad bra jag har det."
Så var det längesen jag tänkte och kände.

Egentligen är det väl inget särskilt eller så beror det på att våren är på ingång.
Eller att det är ljust ute till klockan är nästan sex.
Eller att det är Schlagerfinal på lördag med tillhörande festligeheter. Heja Manboy!
Eller att Mary-Loo och hennes norskegut kommer till helgen.
Eller att jag är med i ett superroligt projekt och gör comeback som filmrecensent. Läs Magasin Vera.
Eller att jag fick 14 rätt på min Oscartippning trots att Avatar inte vann Bästa film-kategorin.
Eller bara att jag är på otroligt gott humör och tänker positivt.

Så inser jag att jag lever mitt drömliv.
Så som jag som 18-20-åring föreställde mig på ett ungefär att det skulle vara. Och då ska man inte klaga!

Livet är härligt and it's the little things that mather.

Ett kontrollerat kaos



Tänkte rensa lite bland mina papper och få ordning och reda.
Istället blev det kaos.
Hittar så mycket roliga papper (bland alla garantier, kvitton och arbetsgivarintyg.)
Bland annat ett reportage om dansbandmeckan Sandgrund som blev rockklubben BMB som min vän Lina skrev när hon läste en journalistikkurs på Kau.
".. Precis som min kompis ändrade uppfattning under den där tosdagskvällen när jag tvingade med mig henne på dansbandskväll istället för den sedvanliga studenttorsdagsfesten på Arena.
- Jag ska aldrig mer prata illa om dansband, jag är helt frälst, säger den cyniska rockbruden med korpsvart hår och radikalfeministen med kvinnomärket intatuerat på bröstet."

Under vem hon menade då? Haha!

Hittar också en liten handskriven lapp:
"Utmärkelse: Årets DÅLIGASTE humor
tilldelas
VERA
Du har nog dragit ett flertal skämt som klassas som URSÄMST!
(Och skrattar sen dessutom)
Du är en välförtjänt mottagare av denna utmärkelse!
Undertecknas Ellen"


Tack för det! HAHA!

Ytterligare en liten lapp där jag så poetiskt skrivit:
"Vi kan spontanträffas resten av livet."
Och jag vet exakt vem jag menade då. :)

Den som söker den finner.
Ska försöka rensa upp i kaoset nu.

Hälja

Helgens citat.

Avdelning "Godnatt!"
Jag: Jag vill ha en päroncider.
Bartendern (som tar fram någon mystisk röd sak): Köper du den här får du en shot på köpet...
Jag: ...eh... Vadå för shot...?
Bartendern: Jag har blandat den själv. Den heter Poison.


Avdelning "Vilse i Värmlandsskogen"
Jag: Är du från Skåne?
Kille med dialekt: Nej.
Jag: Småland?
Killen: Nej, jag är från Malmö.


Det var en rolig helg. :)